Helt otroligt....
Precis när man tror att man börjar bli frisk så känns det som omman blir sämre igen, jag hatar verkligen det här...
Man märker juh att det är jobbigt för resten i hushållet oxå, sambon är juh inte van att ta så mycket ansvar.
Han har juh aldrig tagit hand om ett barn och tyvärr så har det inte gått så bra med det de senaste dagarna.
Mycket beror nog på min lille kille om jag ska vara helt ärlig, han har blivit väldigt svartsjuk av sig sen sambon flyttade in, han skriker så fort sambon rör mig och ingen annan än jag får röra lillen.
Rör sambon honom så börjar han stor skrika och gnälla och gråta, är det normalt?
Det är juh jobbigt för sambon oxå för han vill kunna sitta o mysa och leka med honom, han saknar det jätte mycket och jag märker hur frustrerad han blir då och då.
Imorgon så är vi iaf barnlediga under dagen, helt underbart. Min mamma ska ha honom imorgon och det är precis vad vi behöver, lite tid för oss själva..
Idag gjorde vi iaf en bra sak, vi åkte och storhandlade. Jag mosade i mig en massa alvedon ocg försökte väcka liv i min väldigt sömniga kropp. Visst kände jag mig som en zombie inne på willys men det var det värt, fick hem en massa mat.
Sambon köpte en massa frukt och grönsaker, han fått för sig att vi ska bli lite nyttiga av oss.....
Funderar stark på att gå och lägga mig snart, har juh inte sovit bra på flera nätter nu, jävla feber som kommer och moppsar sig då. Och är det inte febern så är det en massa ont som sätter sig på en massa komstiga ställen...
Hmm, och visst ja... Sambon och jag har bara tjafsat lite idag men det var inte allt för farligt.
Mycket bottnar sig i att han och lillen inte kommer så bra överens tyvärr.....
Några förslag på hur det ska bli bättre??
Tack och godnatt.......
Man märker juh att det är jobbigt för resten i hushållet oxå, sambon är juh inte van att ta så mycket ansvar.
Han har juh aldrig tagit hand om ett barn och tyvärr så har det inte gått så bra med det de senaste dagarna.
Mycket beror nog på min lille kille om jag ska vara helt ärlig, han har blivit väldigt svartsjuk av sig sen sambon flyttade in, han skriker så fort sambon rör mig och ingen annan än jag får röra lillen.
Rör sambon honom så börjar han stor skrika och gnälla och gråta, är det normalt?
Det är juh jobbigt för sambon oxå för han vill kunna sitta o mysa och leka med honom, han saknar det jätte mycket och jag märker hur frustrerad han blir då och då.
Imorgon så är vi iaf barnlediga under dagen, helt underbart. Min mamma ska ha honom imorgon och det är precis vad vi behöver, lite tid för oss själva..
Idag gjorde vi iaf en bra sak, vi åkte och storhandlade. Jag mosade i mig en massa alvedon ocg försökte väcka liv i min väldigt sömniga kropp. Visst kände jag mig som en zombie inne på willys men det var det värt, fick hem en massa mat.
Sambon köpte en massa frukt och grönsaker, han fått för sig att vi ska bli lite nyttiga av oss.....
Funderar stark på att gå och lägga mig snart, har juh inte sovit bra på flera nätter nu, jävla feber som kommer och moppsar sig då. Och är det inte febern så är det en massa ont som sätter sig på en massa komstiga ställen...
Hmm, och visst ja... Sambon och jag har bara tjafsat lite idag men det var inte allt för farligt.
Mycket bottnar sig i att han och lillen inte kommer så bra överens tyvärr.....
Några förslag på hur det ska bli bättre??
Tack och godnatt.......
Kommentarer
Postat av: Sara
Hmmm nu e det jättetyst.. Dog du eller vad hände?
Trackback
